8 sätt att undvika göra fibromyalgin ännu värre

Publicerat i: Kroppen, Sinnet fibromyalgi, kronisk smärta, kurer

Få bra behandlingsmetoder mot fibromyalgi gör att vi drabbade måste ta bättre hand om oss själva. Vad kan vi göra för att undvika ännu mera smärta och trötthet? Vi listar åtta sätt.

 

1. Känn in måendet

 

Börja varje dag med att fråga dig själv hur du mår och att verkligen känna efter. Anpassa dagen efter måendet – oavsett om du jobbar eller är sjukskriven. Försök att ta pauser när du kan och behöver det och ta inte på dig för många saker när du inte mår riktigt bra i kroppen. Det här är såklart lättare skrivet än gjort, men absolut en nödvändighet att träna på för att orka i längden.

 

2. Träna och motionera

 

Rätt form av träning och motion kan ha smärtlindrande effekter. Till och med när du har en jobbig dag med fibromyalgin kan att röra på dig lindra smärtan och göra dig piggare. Om du så ”bara” skulle gå runt kvarteret, göra yogaövningar, stretcha eller styrketräna lite lätt i tre minuter kan det göra skillnad för din kropp. Du behöver inte göra så mycket för att det ska vara bra för hälsan.

 

Bild: © vgajic / iStock
 
3. Gå på massage…
 
… Eller ge dig självmassage. Viktigt att tänka på i detta sammanhang är att tuffa tag sällan hjälper en person med fibromyalgi. Beröringen ska vara mycket lätt, som en liten smekning och ett svagt tryck. Har du provat fibromassage? Det är en massageform som är anpassad efter oss med kronisk smärta.
 
4. Behandla med värme
 
Genom att lägga något varmt på stället där det värker kan du göra så att blodet strömmar dit och därmed få naturlig smärtlindring. Värmen kan också mjuka upp stelheten fibromyalgin ger upphov till. Det finns värmekuddar och värmeplåster att köpa på apotek och i hälsokostbutiker – om du inte har någotdera hemma kan du prova att doppa en handduk i hett vatten, krama ur och lägga den på det onda stället. För vissa kan kyla ha samma smärtlindrande effekt som värme har för andra.
 
5. Gå på akupunktur
 
Akupunktur är en av de alternativa behandlingsmetoder som det finns mest stöd för och sägs vara särskilt effektivt mot ryggvärk. Behandlingen med akupunktur är långsiktig och kan genomföras av exempelvis en sjukgymnast i sjukvården.
 
 
6. Få bra sömn
 
Många med fibromyalgi har sömnsvårigheter. Om du hör till denna stora skara fibromyalgipatienter förstår du hur jobbigt det är när man inte kan sova på grund av värken. Det blir som en ond cirkel. Bra sömn är viktigt för att smärtan inte ska förvärras, samtidigt kan man inte sova eller så vaknar man mitt i natten och kan inte somna om. Hur svårt det än är med sömnen bör du hålla dig till en sömnrutin. Lägg dig samma tid varje kväll och hitta sätt som får kroppen att slappna av inför sänggåendet. Prova att läsa en bok i ett varmt bad eller att lyssna på ljud för djupsömn, som regnljud.
 
7. Sätt tydliga gränser
 
Den sjuka brukar uppmanas till att bli mer självisk och säga nej oftare. Hur kan det vara själviskt att ta hand om sig själv när ingen annan gör det? När du har en jobbig period med fibromyalgin – eller livet – kan det hjälpa att sätta tydliga gränser mot omgivningen, att säga nej när du faktiskt inte orkar eller vill göra något. Ibland kan du till och med behöva dra dig ur saker i sista minuten. Dessa tillfällen är jättejobbiga, vi vet, men du måste spara på dina krafter för att själv kunna ha en rimlig vardag.
 
8. Skapa rum för avkoppling
 
Fibromyalgi och stress går inte ihop. När du är stressad kan dina fibromyalgisymtom bli mycket, mycket värre. Vare sig du mediterar, dricker en kopp te, läser en bok, stickar, målar, promenerar eller ligger och blundar är det av yttersta vikt att du skapar rum för avkoppling varje dag. Djupandning kan vara ett snabbt sätt att bli mer avslappnad.
 
Bild: © skynesher / iStock
 
Text: Sandra Jönsson
Källa: WebMD.com

22 symtom på fibromyalgi

Publicerat i: Kroppen fibromyalgi, kronisk smärta
Fibromyalgi är ett smärtsyndrom med diagnosnumret M79.7. Förutom långvarig värk lever den drabbade med en mängd fysiska och kognitiva symtom – vilka är dem? Läs vår grundliga guide till den jobbiga smärta som så många i Sverige kämpar med dagligen. Vi hoppas den ska ge dig ökad förståelse för vad den sjuka går igenom.
 
22 fibromyalgisymtom

 

Bild: © elenaleonova / iStock
 
Vilka fibromyalgisymtom finns?
 
1. Smärta
 
Smärta i hela kroppen är det mest karakteristiska fibromyalgisymtomet. Värken kan vara knivskarp, molande, brinnande, stickande, bultande och så vidare. Ena dagen kan det göra jätteont i nacken, andra dagen i benet. Fibromyalgismärtan flyttar runt i kroppen och sätter sig ofta i musklerna och muskelfästena, på så kallade triggerpunkter eller tender points. Många med fibromyalgi har även ont i lederna. Smärtan är kronisk. Detta innebär att den är obotlig för de allra flesta drabbade – än så länge.
 
2. Överkänslighet
 
När man har fibromyalgi har man också sänkt smärttröskel och överkänslighet för exempelvis beröring. Saker som normalt sett inte borde göra ont upplevs av kroppen som smärtsamma. Annan smärta späds på och kan kännas övermäktig. Lätta beröringar såsom en smekning kan få det att pulsera av smärta – för att inte tala om man råkar slå i något!
 
3. Stelhet
 
Stelhet i kroppen – oftast i form av stela muskler – är ett annat vanligt symtom på fibromyalgi. För många känns stelheten som värst på morgonen. Då kan det ta flera timmar att mjuka upp kroppen. Tillsammans med smärtan kan stelheten orsaka rörelsesvårigheter.
 
4. Domningar
 
Den med fibromyalgi kan uppleva att det pirrar i till exempel händerna och fötterna, nästan som om man har sockerdricka i kroppen. Delar av kroppen kan också domna bort, som en arm eller ett ben, och det är inte ovanligt att man på grund av domningarna tappar saker man håller i.
 
5. Svaghet
 
Muskelsvaghet på grund av försämrad uthållighet är ett av de vanligaste fibromyalgisymtomen. Många med fibromyalgi kan ha kvar sin explosiva styrka, det är bara det att det bildas mjölksyra i musklerna direkt och att kroppen snart inte orkar mer. Detta är en av anledningarna till att fibromyalgiker bör träna lågintensivt och inte pressa kroppen med för tunga fysiska aktiviteter.
 
6. Svullnadskänsla
 
Fibromyalgin kan ge upphov till en svullnadskänsla vid musklerna. Svullnaden är dock inte nedbrytande som vid reumatisk inflammation och betraktas därför som ganska ofarlig.
 
7. Bröstsmärtor
 
Bröstsmärtor är ett av de mest skrämmande symtomen vid fibromyalgi. De påminner om smärtorna vid en hjärtattack, men är helt ofarliga. De beror ofta på att man har inflammation mellan bröstbenen och revbenen.
 
8. Vadkramper
 
Vaderna är extra utsatta hos fibromyalgikern. RLS eller Restless Legs Syndrome är en vanlig samsjukdom vid fibromyalgi. Även om man inte har denna andra diagnos är det inte ovanligt att man har krypningar och/eller kramper i vaderna.
 
9. Trötthet
 
”Influensa” är ett bra ord för att beskriva den sega trötthetskänsla en fibromyalgiker kan ha i kroppen varje dag. Det känns alltså som om man åkt på en infektion eller ett virus. Det spelar ingen roll om man har sovit en hel natt eller vilat middag – man kan vara lika trött i alla fall. Tröttheten kan bli ännu värre när man gör enkla hushållssysslor, fikar med en vän eller går på en promenad. För många med fibromyalgi är det just den ständiga utmattningskänslan som är knäckande, inte smärtan.
 
10. Sömnsvårigheter
 
Sömnlaboratoriska tester visar att den som har fibromyalgi sover ytligare än en frisk person. Sömnen störs nämligen av intensiv hjärnaktivitet, som kan liknas vid den hjärnaktivitet man har när man är vaken. Med en så ytlig sömn känner man sig sällan utvilad – inte ens om man har sovit åtta timmar i sträck. Förutom detta stör smärtan sömnen. En fibromyalgiker kan ha så ont att hen omöjligt kan sova och/eller vakna av kramper på nätterna.
 
11. Kognitiva svårigheter
 
Koncentrations- och minnessvårigheter är också vanliga symtom vid fibromyalgi. Man kan plötsligt få svårt att minnas ord och namn, man kan till och med få svårt att prata då man inte hittar orden. Många upplever att fibromyalgin har gjort det svårare för dem att hänga med när andra pratar eller när de läser böcker. De kognitiva svårigheterna brukar benämnas fibrodimma eller hjärndimma, och mycket riktigt liknas upplevelserna inte så sällan vid att leva som i en ständig mental dimma.
 
12. Huvudvärk
 
Ungefär två femtededelar av de med fibromyalgi har huvudvärk i form av antingen migrän eller spänningshuvudvärk. De spända och värkande nackmusklerna brukar orsaka huvudvärken.
 
13. Sinneskänslighet
 
Ökad känslighet för ljus, ljud och lukter är ännu ett fibromyalgisymtom. Som exempel kan doften av mat kännas väldigt starkt och ljuset skära som blixtar genom ögonen.
 
14. Dimsyn
 
Dimsyn… Vissa dagar är det som om man ser genom en dimmig hinna. Omvärlden blir suddig – även med glasögonen på. Det behöver inte ha med värktabletterna man äter att göra, utan är ett fibromyalgisymtom.
 
15. Balanssvårigheter
 
Somliga med fibromyalgi kämpar med balanssvårigheter, det vill säga att de tappar balansen och kan ramla. Vad beror det på? Man tror att en av orsakerna till den försämrade balansen är att värken och den dåliga uthålligheten gör benen svagare. Tröttheten och de kognitiva svårigheterna – känslan av desorientering – kan troligen också bidra.
 
16. Humörsvängningar
 
Att leva med ständig värk och trötthet tär på det psykiska välmåendet. Det är en sorg när man inte längre kan göra det man brukade göra. Det kan dessutom vara stressande och oroande att veta att minsta lilla sak man gör ”fel” kan trigga ett skov och leda till att man blir sängliggande i flera dagar. Det är mycket man ska tänka på när man har kronisk smärta… Personer med fibromyalgi beskriver själva att de kan vara väldigt lättretliga och ha svårt att hantera stress.
 
17. Nedstämdhet
 
Många med fibromyalgi har till följd av smärtproblematiken fått diagnoserna depression och ångest. Det kan vara outsägligt jobbigt att ha ont för jämnan och, som i vissa fall, behöva kämpa för att bli trodd av familjen, sjukvården och Försäkringskassan. När man avfärdar fibromyalgi som ofarligt bör man beakta att det faktiskt kan bli ganska farligt när den drabbade känner att det inte längre finns en mening med livet och inte orkar kämpa längre.
 
18. Magproblem
 
Fibromyalgi kan leda till att man får IBS, kolon irritabile. Nästan alla med syndromet har någon form av magproblem såsom magknip, uppsvälldhet, förstoppning och diarré.
 
19. Överaktiv blåsa
 
Täta toabesök för att tömma blåsan är ännu en följd av smärtsyndromet i fråga.
 
20. Svåra menstruationssmärtor
 
Menstruationen kan vara smärtsam för vem som helst – för en fibromyalgiker kan den vara näst intill outhärdlig. All form av smärta förstärks av fibromyalgin.
 
21. Svettningar
 
Ett av skälen till att en person med fibromyalgi ömsom svettas, ömsom fryser är att den del i hjärnan som reglerar kroppstemperaturen är ur funktion. Man kan pendla mellan att bada i sitt eget svett – som om man är i klimakteriet – till att ha frossa. Om man har varit ute i kylan kan det ta en hel dag att få upp kroppsvärmen igen, och detta för dysfunktionen i kroppstemperaturregleringen.
 
22. Hudklåda
 
Den med fibromyalgi kan få plötsligt hudklåda. Det kan klia infernaliskt, utan att det finns egentliga eksem på stället.
 
Vad är fibromyalgi?
 
Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom och innebär att den drabbade har långvarig värk i kroppen. Smärtorna uppstår vanligen i musklerna – på så kallade triggerpunkter – men kan även kännas i lederna och övriga kroppsdelar. Värken kännetecknas av att den ”hoppar” från kroppsdel till kroppsdel, muskel till muskel. Det kan vara väldigt förvirrande både för patienten och läkaren, då det ena dagen kan värka och krampa i ryggen och andra dagen smärta i benen.
 
Ungefär 2 procent av Sveriges befolkning har fibromyalgi. 90 procent av de drabbade är kvinnor. Men det ska tilläggas att det kan finnas ett stort mörkertal bland män. Smärtsyndromet har tidigare kallats ”kärringsjukan” och ”gnällsjukan”, epitet ingen gärna identifierar sig med. Skambeläggningen av den sjuka kan vara en anledning till att exempelvis män väljer att tiga om sina symtom. Idag finns en ökande förståelse för att personer med fibromyalgi kan ha det riktigt svårt i vardagen.
 
Bild: © elenaleonova / iStock
 
Fibromyalgi är en accepterad diagnos. Syndromet har fått diagnosnumret M79.7 av Världshälsoorganisationen (WHO). Detta diagnosnummer – liksom diagnosen i sig – är erkänt av Socialstyrelsen. Så om någon skulle påstå att fibromyalgi inte finns är det bara att hänvisa till diagnosnumret M79.7. Det finns inte så många effektiva sätt att ställa diagnosen fibromyalgi. Läkaren trycker bland annat på 18 triggerpunkter utspridda över kroppen. Vid ovanligt mycket smärta på 11 av de 18 punkterna kan det vara ett tecken på fibromyalgi.
 
Varför får man fibromyalgi?
 
Det finns flera orsaker till att man drabbas av fibromyalgi. Man kan få det efter ett fysiskt eller psykiskt trauma, efter en infektion eller för att det är ärftligt. Många med fibromyalgi har haft en annan fysisk skada – till exempel ett benbrott – innan de fått kronisk smärta.
 
Nya studier från Karolinska Institutet tyder på fibromyalgi ger upphov till inflammation i hjärnan – eller om det är tvärtom. Fibromyalgipatienten visar helt enkelt tecken på hjärninflammation.
 
Medicinska forskare har under många år varit inne på att den drabbade har en central störning i smärtregleringen. Förenklat innebär det här att hjärnan feltolkar kroppssignalerna. Den kan uppfatta akut smärta i en kroppsdel även om det inte är något medicinskt fel där. Hjärnan överbelastar kroppen med feltolkade signaler nästan hela tiden. Det är därför det gör så ont överallt.
 
Vilka behandlingar finns?
 
Det finns inget botemedel för fibromyalgi. Däremot kan patienterna genomgå multimodal smärtbehandling, som innebär kombinerad rehabilitering i form av sjukgymnastik, arbetsterapi, KBT-terapi, avslappningsträning, sömnskola, medicinering och så vidare. Eftersom det rör sig om kronisk smärta är det viktigt att den som är drabbad får verktyg till att acceptera värken och att klara vardagen.
 
Text: Sandra Jönsson
Källor: 1177; Fibromyalgi.se; WebMD.com

7 naturliga sätt att lindra ryggvärk

Publicerat i: Kroppen kronisk smärta, ryggvärk, smärta, smärtlindring
Det är jobbigt att ha ryggvärk. Tro oss, vi vet! När vi drabbas av extra svåra ryggsmärtor behöver vi också ta till egna knep för att minska det onda. Vilka naturliga sätt finns för att lindra ryggont?
 
1. Värme
 
Om ryggvärk är ett återkommande problem kan vi varmt rekommendera att ha en värmekudde och/eller värmeplåster till hands. Värme kan minska smärtan, stelheten och spänningarna i ryggen. Värme och kyla är för övrigt accepterade behandlingsformer inom sjukvården.
 
2. Spikmatta
 
Spikmatta är något vi själva har varit skeptiska till men ändrat uppfattning om, då vi har positiva erfarenheter av den som naturlig smärtlindring. När ryggen värker kan den plötsliga smärtan från spikarna i mattan konstigt nog överskugga ryggsmärtan så mycket – kroppen överstimuleras – att den ursprungliga smärtan dämpas.
 
3. Massage
 
Genom att gå på massage kan du såväl lindra som förebygga ryggvärken. Om det är jobbigt att ligga ner på en massagemadrass kan du höra om massageterapeuten har en massagestol i stället. Massage kan öka blodcirkulationen och endorfinerna i kroppen. Endorfiner är kroppens egna smärtlindrare.
 
Bild: © bymuratdeniz / iStock
 
4. Skrattyoga
 
När ryggen värker som mest kan det vara jobbigt att träna och motionera. Skrattyoga är en lindrig form av träning där övningarna mestadels bygger på andning och skratt. Skratt är en fantastisk smärtstillare. Medan du skrattar strömmar nytt syre in i kroppen, minskar stressnivåerna och ökar endorfinproduktionen.
 
5. Sovställning
 
Sovställningen kan påverka ryggvärken till det sämre eller bättre. Vilken ställning just din rygg mår bäst av måste du prova dig fram till själv. Många upplever att en lätt lutande position kan vara skönast för den värkande ryggen. En ställbar säng och/eller specialkuddar kan hjälpa dig att hitta en skön och avkopplad sovställning.
 
6. Varmt bad
 
Ett varmt bad kan hjälpa hela kroppen – inte bara ryggen – att slappna av när du har ont. Precis som värmekudden kan badet vara smärtlindrande. Om ryggvärken försvårar en skön sittställning kan du prova att använda en badkarskudde för att få stöd.
 
7. Vattenbassängträning
 
När man har ryggvärk är det viktigt att man försöker träna och motionera så gott man kan. Lättare och anpassad träning kan minska värken och är idag en av de få effektiva smärtlindrare som finns för oss med kronisk smärta. Vattengymnastik och -träning i varmvattenbassäng är en av de skonsammaste träningsformerna som finns. Tack vare värmen i vattnet kan det bli lättare att röra på sig.
 
Text: Sandra Jönsson
Källa: Spine-health.com
Visa fler inlägg